Coromandel Peninsula

Coromandel, en halvö öster om Auckland blev vårt slutliga mål på den här Nya Zeeland resan. Stränder med varma pooler. Man gräver sin grop och voila njut av väldigt varmt vatten som kommer upp. Blir man för varm gräver man en kanal till havet och kyler ner poolen några grader. Spade är en nödvändighet. Om du inte har din egen får du hyra en för $5.00.

Cathedral Cove var verkligen värt den långa vägen ner. Det var 45 minuters promenad upp och ner för berget. Idag när vi var där kunde man njuta till klockan 17.00 sedan kom floden in och då ville man inte vara vid den farligaste stranden på Nya Zeeland.

För oss återstod nu resan tillbaka till vårt hotell och att packa för hemfärd imorgon söndag.

Ge mig en chans att igen återse detta vackra land och jag tar den!

Coromandel, a peninsula east of Auckland, became our final destination on this trip to New Zealand. Beaches with hot pools were a treat. You dig your own pool and hot water comes up for you to enjoy. In case it is too hot you dig a canal to the sea and the water from there will cool you down. You need a spade and if you do not have your own you can rent one for $5.00.

Cathedral Cove was worth the long walk. It was a 45 minutes walk up and down the hill to the beach. Today at 5 pm you had to be far away because of the flood coming in and you do not want to be at the most dangerous beach in NZ at this time!

For us it was only the trip back to our hotel and packing for our trip back to Miami tomorrow Sunday. Give me an opportunity to again visit this beautiful country and I take it!

Back to North Island

Dagen börjar med regn och blast! Vi tar färjan från Picton på Sydön till Wellington på Nordön. Det tar 3 timmar. Så börjar vi vår bilfärd norrut och målet idag är Lake Taupo. Vi är inställda på att ha en dag i bilen, vi måste ju vara i Auckland på söndag då vi återvänder till Miami.

Helt plötsligt upptäcker vi att vi har åkt vilse! Vi åker inte 1:ans Highway som vi planerat utan vi befinner oss plötsligt på Highway 4. Kartläsaren hade somnat!!! Vi upptäckte snart att den här vägen var enormt vacker, även om vi till slut insåg att den var lite längre. Böljande kullar igen med med betande får och kor. Regnet som upphörde till och från lämnade plats för solen. Och rätt var det var upptäckte vi ett staket längs vägen fullt med skor, flera meter! Vad betydde detta? Ingen att fråga så långt ögat nådde, men kul såg det ut. När man nådde upp till en platå var det nästan som att köra på Hardangervidda i Norge. Luften var så frisk och ljungen blommade! Vi är definitivt förlorade till New Zealand!

Our day started with rain and strong winds! We were bound for the ferry between Picton on the South Island to Wellington on the North Island. A 3 hour long boat ride is ahead of us and then we are supposed to drive north to Lake Taupo. We are prepared for a day in the car because we need to be back in Auckland to catch our flight back to Miami on Sunday.

All of a sudden we realize we are lost in the middle of New Zealand. We were supposed to go Hwy 1 but we are on Hwy 4. The co pilot had fallen asleep! But even if it was a little longer ride it was the most beautiful route with rolling hills, lots of sheep and cows. The rain gave way for sunshine once in a while. At one point we had to laugh because we saw a several meters long fence decorated with shoes, lots of shoes! We saw no one to ask so we do not know what this was, art or some other meaning. Arriving to the plateau the air is so nice and it is almost like driving along Hardangervidda in Norway. We are definitely lost to New Zealand!

Picton to Abel Tasman National Park

1642 upptäckte Abel Tasman Nya Zeeland och 300 år därefter öppnades Abel Tasman National Park, den minsta nationalparken i NZ. Tyvärr smolkades vår vistelse i parken av ett ihållande regn, så vi hade svårt att se de gyllende stränderna, lagunerna och de fantastiska vyerna som vi hört så mycket om. Och inte blev det några promenader heller tyvärr. Ett skäl att återvända till Nya Zeeland! Men regn har väl sin tjusning också kanske!! Vägarna in i parken är ibland så vindlande så man nästan har svårt att sitta upprätt i bilen. Särskilt spännande blev det när  man körde in i regnmolnen med minimal sikt, men Bosse är en bra chaufför så allt gick väl för nu sitter vi på färjan mellan Picton och Wellington på väg till Nordön igen.

Eftersom vi delade upp denna sträcka i två omgångar hade vi en fantastisk dag när vi lämnade Picton och åkte västerut. Vi körde Queen Charlottes väg och det var vidunderlig utsikt över detta udda, nästan orörda landskap. När man promenerar här kan man verkligen känna en frihet som jag inte känt sedan jag växte upp i Bohuslän och vandrade längst ute bland klipporna vid havet! Frisk luft och orört landskap, verkligen ett paradis!

Abel Tasman discovered New Zealand 1642 and 300 years later Abel Tasman National Park was opened. This is the smallest national park on the island. Our visit to this extraordinary area was a little disappointing because of pouring rain! It was hard to see the golden beaches, lagoons and the views everybody was talking about. And no walks were possible. Well, a good reason to come back! But maybe the rain can be fascinating too! Driving on these stomach churning roads are quite exiting when entering into a foggy part and you see almost nothing in front of you! But Bo is a very good driver so here we are now on the ferry from Picton to Wellington, returning to the North Island.

But we did this whole route from Picton and into the Tasman Park on two different occasions so one of the days was very sunny and nice. We drove from Picton on

Queen Charlottes Drive

, an amazing view over this extremely beautiful and untouched landscape. When walking in these areas I felt a freedom I haven’t felt since childhood growing up on the west coast of Sweden and walking close to the ocean on the cliffs. Fresh air and untouched landscape, a paradise!  

Richmond to Franz Josef Glacier

Södra ön bjuder på ett väldigt taggigt men otroligt vackert och skiftande landskap. Den mäktiga glaciären Franz Josef, del av ett världskulturarv omges av regnskog, alpina snöområden, sjöar och floder. Allt du vill i äventyrsväg kan du göra här! 

The West Coast of New Zealand’s South Island invites you to a lot of outdoor adventures, driftwood-strewn beaches, old mining towns and of course the glaciers. This area shows us a rugged spirit. Franz Josef glacier is part of a World Heritage Area surrounded by rainforest, alpine snowfields, lakes and rivers.

Blenheim to Kaikoura on the South Island, NZ

Väg 1 mot Kaikoura på östkusten av Sydön är otroligt vacker. Den tar oss över böljande kullar med betande kor och får och plötsligt visar havet sig och man har ännu en vidunderlig utsikt! Sälkolonin är rolig att studera. Vi såg inga valar eller pingviner nu, men dom lär skall finnas här också. Till lunch äter vi  en rätt med flera olika havsdelikatesser, musslor, pilgrimssnäcka, flera olika fiskar, någon som var nästan svart och speciell för Nya Zeeland.

Luften känns så ren och vi bara njuter av sol, vyer, promenader och att vi får uppleva allt detta tillsammans.

Route 1 towards Kaikoura on the east coast of the South Island is extremely beautiful. The road takes us over rolling hills with plenty of cows and sheep and all of a sudden you encounter the ocean on the other side of the hill. It was lots of fun to watch the fur seal typical for New Zealand. For lunch we had a sea food platter with mussels, scallops, two or three different species of fish, a black one typical for the area and the whitebait.

The air is so clean and nice to breathe and we enjoy the sun, the views, the walks and the fact that we experience this together.

Whakarewarewa Living Thermal Village

Vi hade inte fått nog av geotermiska upplevelser. I Rotorua ligger Whakarewarewa som är en by med maoribefolkning. Vi hälsades välkomna av vår maoriguide med Kia Ora som är en hälsningsfras och betyder att dom önskar oss god hälsa och välbefinnande. I byn finns alla moderniteter men man kan leva maoristyle och utnyttja alla de varma källor som finns på området, bl till att laga mat i, som man gjort i över 300 år. Vi åt vår lunch som kallas hangi och den var kokt i en varm källa och smakade utmärkt.

Vi fick se en maori show bestående av olika traditionella danser och mycket sång.

We wanted more of geothermal experiences! In Rotorua there is a living Thermal Village called Whakarewarewa, only Maori people living there. We were greeted by our Maori Guide with Kia Ora which means good health and well being to you.

Amazing to learn a little about their daily life, their traditions, for example  how to prepare food in these very steaming hot pools. We could also enjoy some of their traditional dances and songs. Absolutely fantastic!

Hell's Gate outside Rotorua

Vår nästa upplevelse blev ett geotermiskt område, Djävulens Port, nordöst om Rotorua. Hur är det vi ser möjligt? Ånga som luktar starkt av svavel, kokande pölar med temperaturer upp mot 120 grader Celsius. Att vattnet kan hålla en temperatur över kokpunkten beror på att det är blandat med grafit och att blandningen i sin tur värms av ångan, Det var bäst att hålla sig på sin kant när man promenerade den 2,5 km långa vägen som tog oss genom detta otroliga landskap. Så helt plötsligt går vi genom ett område med träd, grönt gräs, blommande buskar till skillnad mot det kärva vulkaniska området vi just passerat och snart skulle möta igen! Tyvärr såg vi inte påfåglarna, duvorna och fasanerna som skall finnas här också!

Kakahi Falls, otroligt vackert finns här i området och det är det enda termiska vattenfallet på södra halvklotet och medeltemperaturen är 38 grader Celsius. Här kan man duscha under fallet och det sägs vara bra för hälsan.

Djävulens kittel är en sjudande gryta med gyttjig västska som är en av de varmaste i reservatet.

Och minsann jag köpte body lotion baserad bl på gyttja och mineraler härifrån!

A geothermal park is our next experience! Hells Gate northeast of Rotorua. How is this landscape possible! Boiling pools, steaming hot up to 120 degree Celsius and the smell! Is it rotten egg! Sulphur! The landscape you walk through 2,5 km looks like nothing I have seen before. Where am I, on the moon? All of a sudden the walk takes us through a forest with trees, all yellowish and mixed in are beautiful blue flowers! What contrasts  developing right in front of our eyes! These geothermal pools were formed approximately 10,000  years ago as a series of geothermal eruptions when an ancient lake drained to form lakes Rotoiti and Rotorua. The removal of the water caused faulting of the rock allowing the violent escape of steam, gases and hot fluids. In Hells Gate we encountered pools and volcanoes with for example the following names: Devils Bath, Ink Pots, Baby Adam, Sulphur Bath, Inferno Pools, Sodom and Gomorrah (name is given by George Bernhard Shaw on visiting the area), Devils Cauldron, Mud Volcano, Steaming Cliffs, Hot Lakes and  so on….Amazing, amazing!

In the end we could carve a piece of wood for ourselves. I choose to carve the figure for Kawakawa which means compassion and is in the shape of a heart, all in line with Valentine’s Day February 14, 2012.

And I bought a body lotion based on the mud from Hells Gate!!!!

Waiheke Island part of Hauraki Gulf Islands, outside Auckland, New Zealand

Waiheke Island utanför Auckland blir en dagsutflykt jag länge kommer att minnas. Denna otroligt vackra ö når man med färja på 35 minuter. Direkt från färjeläget går man till biluthyrningsfirman och hämtar sin förbokade bil. Det är fascinerande att åka ön runt. Man kommer snart in i Waiheke tid, dvs ta det lungt, du är här! Vi möter bilar med stickers som säger ungefär så här: Waiheke så långt efter så det är före sin tid! Efter en stunds körning blir vi hungriga och bestämmer oss för att äta frukostlunch, så har vi klarat av den biten. Vi åker lite på måfå och hamnar rakt på ett underbart litet cafe The Beach Front Bar and Cafe. Två förtjusande flickor serverar oss delikatesser som vegetarisk frukost tallrik bestående av tomathalva, pocherat ägg på hembakat bröd, champinjoner och allt mycket välkryddat med paprika och citrongräs. Till detta underbart kaffe med muffins bakat med banan och citronsylt. Vi bara sitter och njuter andäktigt av havsutsikten, den otroligt goda maten och att bara vara! Vi har kommit in i Island time! Så går färden vidare över rullande kullar, bergssilhuetter i fjärran, hav och vikar, skog, allt finns! Förbi vinodlingar, olivlundar. Lamadjur, lamm, bisonoxar, hundar, katter för att inte tala om alla fåglar som vi ser men inte kan namnet på. Cikador är det ljud man hör för annars är det bara ljud av tystnad! En fantastisk känsla komma från vår stressade värld hamna i denna del av världen och så är det bara tyst och oerhört VACKERT! Det luktar av honeysuckle och eucalyptus över hela ön! Vad kan man mer begära av livet? Jo vin, man skall prova vin på vingårdarna så klart. Vi avverkade 2 stycken och på den tredje åt vi en otroligt gastronomisk middag, nationalrätten lamm! Dom behöver vår hjälp att äta lamm säger dom! Till det ett rödvin som bara är! Maten, utsikten, vinet, mitt sällskap allt en njutning för alla mina sinnen! Jag lever!!!! Och jag har semester!!!

Vingårdarna från Waiheke som jag nu har i min lilla svarta bok är Mudbrick och Te Whau okey Man O’War får hänga med också då det låg vid världens ände!

Waiheke Island 35 minutes outside of Auckland will be in my heart for a long time! Such a beautiful island! You arrive with a ferry and you have booked your car and you are on your way to explore Waiheke. Very soon you realize that this island is special, you are on Waiheke time! You see stickers saying: Waiheke: so far behind it’s ahead! We realize all of a sudden that we need to eat both breakfast and lunch! So there it is The Beach Front Bar and Café! Two lovely girls are serving us a delicious meal! We are just enjoying the moment, the food, the sea, the view we are truly on Waiheke time! But we go on! A landscape I cannot describe, the ocean, the hills, the vineyards, the sheep, the lama, the birds, the smell, the noise of cicadas. And in spite of this you hear the sound of silence! It  is just so amazing and soothing. All senses are involved and you feel you are alive! The smell of honeysuckle and eucalyptus follow you all around the island. And on top of this the vineyards. We tried three of them and at least two goes into my black book Mudbrick and Te Whau! Ok Man O’War because it was situated in the middle of nowhere in a beautiful spot!

But the evening came to an end and we had enjoyed the food from Mudbrick Vineyard and Restaurant! Incredible, beautiful and unforgettable!

From Tahiti to Auckland, New Zealand!

Lämnar Tahiti klockan åtta en lördagmorgon, flygtid 5 timmar och anländer till Auckland klockan 1.30 söndag eftermiddag! Vi har passerat internationella dagslinjen! Tanken svindlar när man räknar tidsskillnad med Sverige, 12 timmar och 18 timmar mot USA.

På flygplatsen mycket effektiv slussning av många ankommande flygresenärer från världens alla hörn. Och naturligtvis vet du vad du får och inte får ta in i landet! Men min man kommer plötsligt på att han har ett äpple i ryggsäcken!. Det visar sig att vi hade fått betala $400 i böter på andra sidan scannern om min man inte fått sin snilleblixt några sekunder innan sista scannern!

Vad gör man i Auckland en regnig söndag eftermiddag efter incheckning på hotellet? Jo så klart går man till Sky Tower och man njuter av ett glas Sauvignon Blanc Marlborough. Sky Tower med sina 328 meter är den högsta byggnaden i södra hemisfären. Där finns dygnet runt casino, restauranter, barer och ett hotell. Men det bästa är att på 40 sekunder är du på utsiktsdäcket med 360 graders vy över hela Auckland med omgivningar. De som är mest modiga är skydivers som i fritt fall slänger sig 300 m ner mellan två linor!!! Häftigt att se! Om du inte känner för det kan du promenera runt däcket utanför glasrutorna och så klart har du säkerhetssele på dig, men..... För mig räckte det att stå på glasgolvet vid de ställen där möjlighet till det gavs och kika 222 m ner!

Leaving Tahiti 8 o’clock on Saturday morning, flight time to Auckland 5 hours, arriving Auckland 1.30 pm Sunday! We have passed the international day line! Amazing when realizing the time difference between Sweden 12 hours behind and the US, eastern time 18 hours behind! Auckland airport offers very effective arrival service and everybody is now aware of what to bring into the country and what not to! Everybody except my husband, a world traveler, all of a sudden he remembers his apple in the backpack! Almost $400 less in our travel pocket if he had gone through the last scanner before exit!

So, what do you do in Auckland on a rainy Sunday afternoon after checking in to the hotel? Sky Tower of course and the enjoyment of a glass of Sauvignon Blanc Marlborough! Sky Tower, the highest building in the southern hemisphere with its 328 meters up in the air offering 24 h casino, restaurants, bars and a hotel! But the best part, my opinion, in 40 seconds you are at the observation deck enjoying 360 degrees view over Auckland with surroundings! Impressive! You can enjoy the view below standing on glass 222 m above. But the brave ones are the skydivers jumping from 300 m! And if this is not enough you can choose to walk around the tower outside of course in a harness for your protection! I must say I got a kick out of standing on a glass platform looking 222 m down!

Enjoy my trip to New Zealand with me! Njut med mig på min resa i Nya Zeeland!

Mellanlandning ett par dagar på Tahiti med huvudstad Papeete, på väg till Nya Zeeland. Paul Gaugain har sagt att Tahiti är paradiset på jorden för det finns ingen vinter! Säkerligen sant! Men vad finns mer! Jag var inte imponerad av Tahiti trots grottor, Blowhole i Arahoho, vattenfall, enda fungerande fyren i hela franska Polynesiens övärld, vacker flora och förstklassigt hotellboende!

Stop over a couple of days on Tahiti and capital Papeete on our way to New Zealand. Paul Gaugain once said that Tahiti is paradise on earth because no winters! Most certainly true! But what else is here? Tahiti did not impress me in spite of its caves, Blowhole in Arahoho, waterfalls, the only now working lighthouse in the archipelago of French Polynesia, incredible flora and a first class hotel!